Gick hem från jobbet i måndags, kände mig riktigt risig. Skakig, frysig, dålig och seg i största allmänhet. Visade sig att jag skulle åka på en riktig jäkla skitförkylning med feber, brist på röst och hela paketet.

Uttråkad som jag är tänkte jag blogga lite. Halkade in på pinterest igår och fattade äntligen vad det var. Och vilken fantastisk källa - till allt! DIY´s, inredning, grafik, allt! Så för en gångs skull hittade jag massa fina industriinteriörer / detaljer. Inte sån där lame fransk romantisk stil som inredningstidningarna insisterar envist på att kalla "industristil", ni vet den med bäddkläder i lin med uttryck i snirkliga bokstäver och ett schabby chikt sängbord varpå det står en zinkkruka med blommor i. Utan den riktiga, råa, hårda, helt fantastiska industristilen. Så nu ska vi frossa ordentligt.

Börjar med tuffa lampor. Mina trogna följare vet ju hur lampgalen jag är. Huuuur snygg är inte lampan / bokhyllan i mitten?! Kan man köpa såna rör på Bauhaus eller? (Lampa 3 är kanske inte jätteindustri just, men beroende på konsoll kan den nog bli. Bra inspiration hur som helst)

Några allmänt snygga interiörer:

Schyssta detaljer. Love love love alltihopa, men kanske klädhängaren lite extra. Det är vid såna här tillfällen jag önskar man kunde nåt om snickeri.

Så nu önskar jag mig i julklapp en gigantisk lägenhet med högt i tak, stora spröjsade fönster, gärna ett coolt loft eller så. Och det får gärna finnas nån tegelvägg. Träbalkar i taket, givetvis. What else... Jo just, masssa pengar så man har råd att köpa och göra vad man vill. Och så en sambo, Christer förstås. Åh mitt drömboende ligger så långt bort :(

I övrigt har jag fått förlängd visstidsanställning, så nu har jag jobb till sista augusti nästa år, ljuvligt! Så NÅGRA fina prylar ska jag nog lyckas köpa... Råkar veta att nice ute i Marieberg har riktigt balla industri-lampor ibland... Men först och främst blir det körkort! (Förhoppningsvis). Det närmar sig med stormsteg. 12e - 23e kör jag intensivkurs i Karlstad och veckan efter där har jag både teori och uppkörning. Spännande värre!

Nu ska jag käka frukost. Har fått matlusten tillbaka så det går åt rätt håll med skitförkylningen iallafall!

Det är lite av en sorgens dag. Eller var det kanske igår...? Jag har varit sjuk och hemma från jobb - då tappar man så lätt bort dagarna. Jag fick lägenheten, DRÖMLÄGENHETEN. Ni vet, i det gamla huset med fina fönster, högt i tak, roliga vinklar, ljuvliga dörrar och allt det där. Stor och relativt billig var den också. Perfekt att bo två i, med en eller 2 katter... Men jag kunde inte ta den. För jag kan inte visa på inkomst ett halvår framöver. Bara till sista december, än så länge. Men mest av allt kan jag inte tappa alla mina poäng efter 8 år om det skulle bli så att jag får flytta till Karlstad om en stund. Vilket jag egentligen inte vill. Dock vill jag hemskt gärna bo med min kärlek och komma vidare i relationen och då får jag kanske göra den uppoffringen. Fast jag är livrädd för det. Har gjort det förr och det var inte bra. Och då visste jag inte ens att jag gjorde uppoffringar. Nu är jag väldigt medveten om det. Inte kan jag flytta och lämna lille Linus t.ex Det där älskade barnet <3 Hur som helst, kändes sorgligt att tacka nej till en kanontvåa på nästan 75kvm som har allt. Men nu är det gjort. Snyft.

     


I övrigt är jag nog lite höstdeppig. Lite extra för att jag legat med feber och förkylning antagligen men mest handlar det nog om all jäkla ovisshet. Avskyr det. Vet inte om jag är arbetslös om några månader och bara tanken på att behöva försörjningsstöd och tokleta jobb igen gör mig spyfärdig. SÅ förbaskat less på det där. Lär knappast vara roligare nu när man fått känna på "det goda livet". Men nu ska vi ju förstås inte tro att det blir så, självklart förstår de ju att de inte klarar sig utan mig... Kunderna talar minsann om för mig att jag inte får sluta iallafall, gullisarna. Och så den enorma längtan efter att bli sambo men inte ha någon som helst aning om när det blir - 6 månader? 1 år? 5? Mitt liv känns rastlöst. Hoppas på att körkortsutbildningen i november ihop med uppkörning och teori går vägen och att jag kan finna nån form av tillfredsställelse och frihet i att kunna dra iväg om jag vill. Och om mammas bil är ledig. Tänk om man ändå kunde ha sin egen bil. Vilken lycka! Men vad måste man ha för att ha råd med bil? Jobb. Fast helst.

Blä, känner mig skittråkig och neggig. Man får vara det ibland. Vet att Johanna på jobbet iaf tycker att jag är helfestlig.